Vi träffar dagligen många föräldrar, lärare, skolledare och framför allt elever. Alla har samma frågor om skolpolitiken och de vill väldigt gärna höra vår vision om hur skolorna ska bli bättre och hur man möter elevernas behov på bästa sätt.
Vi får ofta frågan om var vi står gällande utbildning och varför vi anser att vår skolpolitik är unik? Vårt svar är att vi måste ta vara på varje elevs egna intressen och erfarenheter först och därefter försöka stimulera alla deras sinnen för att få dem att vilja lära sig mer och utforska saker så att de till och med vill ompröva sina egna teorier och ändra sina åsikter. . De måste våga ställa frågor, vara kritiska men på ett kognitivt sätt för att kunna lära sig nya saker. Det ska vara roligt att gå i skolan och lära sig saker! Saker som vi upplever är roliga gör vi frivilligt utan att någon pressar oss.
Allt som hindrar våra barn och tonåringar från att ha en sådan inlärningsmiljö, och vuxna som hindrar dem från att skaffa sig kunskap på detta sätt, kommer att skapa otrygga medborgare i framtiden. Om vi inte ger dem rätt förutsättningar kan vi heller inte förvänta oss att utbildningssystemet och eleverna förändras!
Vi ser ärligt talat inte hur en skola som straffar barn kan leda till att få goda samhällsmedborgare. Vi ser inte heller hur någon kan tro att vi kan få barn, tonåringar eller till och med vuxna att utvecklas som individer om vi håller tillbaka kreativiteten och nyfikenheten och håller nere förutsättningarna för att växa som individ. De saker som får oss att vilja veta mer, törsta efter kunskap och som får oss att vilja lära oss mer måste vårdas och ges näring. Om vi dödar nyfikenheten dödar vi sakta den unika individen!
Det här är vad DIDAKTIK handlar om – vetenskapen om hur man lär sig mer.
Socialliberalerna menar att medan politikerna i andra partier fortsätter att skylla de dåliga resultaten i skolan på grund av att vi inte har betyg från årskurs ett och att vi inte har mer korvstoppning av faktakunskaper, så hävdar vi bestämt att det i grunden är ett socialt strukturellt problem. Politiker skyller på skolorna, på lärarna och i många fall de ”lata” eleverna, när det i själva verket är de själva som borde ta på sig ansvaret och lämna sina platser till förfogande eftersom de i flera decennier drivit en misslyckad skolpolitik. Vad är det som gör att medborgarna i vårt land inte vågar tala upp mot dessa politiker eller skolledare som vilseleder oss? Vi menar att det är naivt att tro att problemen försvinner om vi tiger och blundar för problemen? Det gör de inte! Problemen kommer att finnas kvar och de kommer att växa och bli värre om vi inte gör en förändring, nu! Genom att inte göra något åt nuvarande situation kommer skolan och samhället att hämma fritänkande individer. Barn och ungdomar kommer att vara rädda för att yttra sina åsikter efter sin skolgång. Troligtvis är det precis vad politikerna vill. Ingenting är mer obekvämt för makthavare än medborgare som ifrågasätter myndigheter och regeringar, och det är det vi vill förhindra, enligt vår mening.
För Socialliberalerna handlar det först och främst om människan och mänskliga värderingar och vi är övertygade om att alla människor har förmågan att lära sig saker. Den nuvarande situationen med omotiverade elever och höga andelar underkända elever med låga betyg när de går ut skolan visar att den inte är anpassad för alla barn. Över 86 % (enligt Folkhälsomyndigheten) av våra ungdomar som klarat skolan har möjlighet att fortsätta studier på gymnasiet. Nästan alla andra, av de med dåliga eller icke godkända betyg, kan också komma in på gymnasieprogrammen som det ser ut idag. Därför föreslår vi i Socialliberalerna att man helt och hållet tar bort betygen i grundskolan. Betygen finns där bara för att segregera eleverna, inte för att hjälpa. Tvärtom har det visat sig enligt forskarna att betygshetsen och stressen är en avgörande stor anledning till psykisk ohälsa hos många unga idag. Aldrig tidigare har barn varit så stressade, utbrända och i många fall gett upp livet i så unga åldrar i Sverige.
I den politiska debatten om skolpolitiken har alla politiker och tidigare utbildningsministrar en märklig tro på att prov och betyg från första klass i skolan kommer att öka antalet elever som når slutmålen. Nyliberaler har en perverst fix idé om att fler läxor, fler och hårdare prov, tuffare betyg och fler år i skolan kommer att leda till bättre kunskaper bland våra barn och tonåringar. Tyvärr har media och journalister anslutit sig till körerna och sprider detta, som vi menar är alternative facts och som inte bygger på någon bevisad forskning. Än värre är att det även sprider sig bland skolledare, föräldrar och vissa lärare också. Genom att stödja detta synsätt missar de helt kärnan i problemet, nämligen att en stor del av eleverna som inte klarar skolan faktiskt upplever skolan som meningslös och att de inte kan lära sig något meningsfullt i skolan.
Anledningen till att politiker och andra beslutsfattare som talar om mer betyg och fler prov, är att de själva tillhör den grupp individer som lyckats bra i skolan och det gamla skolsystemet (om de inte lyckats nästla sig in i politiska partier och där fått en gräddfil till positioner som de egentligen saknar både utbildning för och erfarenheter), och därför har svårt att förstå upplevelsen av hur det känns för ett barn att misslyckas i skolan idag. Vad får dem att tro att det bara finns ett sätt att lära sig saker på? Skolpolitikerna i Sverige verkar också ha en övertro på att fler timmar och moch större fokus på kärnämnena svenska, engelska och matematik kommer leda till att andelen godkända elever ökar. Den egentliga anledningen till att politiker inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt andra färdigheter som kreativitet och ökat självförtroende samt andra förmågor, är helt enkelt för att dessa kvalitativa färdigheter inte kan mätas kvantitativt med hjälp av betyg. Kanske även för att de själva är så dåliga på det?
Men Socialliberalerna vill ha starka individer och medborgare som vågar ha ett kritiskt tänkande och som vågar ifrågasätta! Vi vill se medmänniskor som känner sig trygga eftersom trygga individer alltid vet hur de ska skaffa sig kunskap om det de vill veta mer om. Människor som ständigt lär sig nya saker, oavsett hur gamla de blir, är människor med möjligheten att tänka fritt i ett land som ger invånarna full frihet. Som nation når vi dit om vi ger människorna rätt förutsättningar att vara nyfikna och få bygga upp sin kreativitet och passion för lärande. Med frihet, passion och kreativitet kommer vi att få fler människor som vågar uppfinna nya fantastiska produkter, och som vågar uttrycka sig ännu mer konstnärligt på olika sätt. Dessa individer kommer att upptäcka saker vi aldrig kunnat drömma om.
Allt detta skapar fria individer och det skapar glada människor, ett kunskapsmässigt rikt land med en enorm potential att nå stora framgångar! Genom att skapa förutsättningar för möten och lärande ökar vi även förutsättningarna och argumenten för att leva i en väl fungerande demokrati. Med mer tid och engagemang för eleverna, genom att ge dem verktygen för att upptäcka sig själva som individer i en global värld, kan vi vända något negativt till något meningsfullt i deras liv. Skolan kan återigen bli en plats för motivation om vi uppmuntrar eleverna att bygga och stärka sin självkänsla. Ibland kan det räcka med att lyssna på dem, men desto viktigare behöver vi skapa goda relationer med eleverna så att de gror en passion för att vilja lära sig mer och våga tro på sig själva och inse att allting är möjligt så länge man inte ger upp.
Exempel på hur didaktik fungerar:
Om du som individ exempelvis har ett intresse för trädgård eller sport, då läser du om det, du engagerar dig, du har en brinnande passion och letar ständigt efter ny information som du sedan försöker förverkliga genom dina egna planteringar i trädgården eller genom att engagera dig genom att träna eller spela i ett lag. Ingen behöver stå bredvid dig och hota med en piska för att du ska lära dig mer om växterna eller bli en bättre idrottare. När du samtidigt läser in dig mer på din passion får du lära dig mer om andra saker såsom naturen och djurens betydelse och roll för din trädgård, eller om friskvård, tekniskt utvecklad utrustning eller matematik när du läser av tabeller och statistik etc.
Ett annat exempel är om mobiltelefoner ska tillåtas eller förbjudas i klassrummen. Det finns bevisligen lärare som kan lära eleverna hur man använder mobiltelefonerna som ett verktyg i sitt lärande. Med ett enormt internet tillgängligt att googla, med ett fantastiskt snabbt växande AI (artificiell intelligens) som ger tillgång till världens all fakta, med en inbyggd kamera för att dokumentera vad läraren skriver på whiteboarden, förklarande filmer på youtube, översättningsappar och många, många fler applikationer är det förvånande att skolor och politiker vill hindra eleverna fårn att använda mobiltelefoner. Ett av skolans och lärarnas uppdrag är ju att förbereda eleverna för framtiden genom att kunna använda sig av ny teknik på rätt sätt. Nuförtiden använder vuxna sina mobiltelefoner på jobbet för att söka information eller lära sig utföra sitt jobb genom att titta på något inspelat filmklipp på Youtube. Vi ser sällan någon som använder gamla skolböcker eller anteckningar från skolan för att kontrollera hur man löser ett problem. Dessutom får vi högre löner om vi lär oss att samarbeta med andra på jobbet med hjälp av kommunikationsappar. Dagens barn använder sociala medier dagligen och om vi inte visar dem hur de kan använda dessa på ett bra sätt till något användbart kommer de att fortsätta använda dem till onödiga saker som mobbning eller spridning av alternativa fakta. Låt lärarna och eleverna istället bli bättre på att kommunicera med mobilerna och lära dem hur man ”google that shit” för att få fram användbara saker!
En lärares uppgift är att upptäcka hur den kan hjälpa varje enskild elev att bli engagerad och intresserad av att lära sig så mycket som möjligt. Lärarna måste tro på att eleverna har alla möjligheter att lära sig vad de vill. Vi kan till och med börja med något så enkelt som en plastmugg. Alla ämnen i en läroplan får plats i en enkel plastmugg!
Baserat på en plastmugg kan man uppmärksamma alla kursplaner och medvetadegöra eleverna så att de blir intresserade av att vilja lära sig mer. Utifrån plastmuggen kan man prata om Kemi (vad muggen är gjord av), Historia (vad som användes förr i tiden), Matematik (volym etc.), Biologi (miljö), Design och konst och mycket mer.
Som socialliberaler får vi ofta frågan om vad vi tycker om privata skolor och alla vinster som privatskolor tar ut? Vi tycker att det viktigaste alltid är kvaliteten på skolan! Alla skolor i Sverige ska hålla en hög kvalitet, bra arbetsmiljö och kunna redovisa mycket goda resultat (och då menar vi inte i betyg eftersom det har visat sig vara mycket lätt att manipulera med glädjebetyg). Om det finns någon vinst efter att alla faktorer är uppfyllda har vi inget emot eventuellt begränsat vinstuttag eftersom det rör sig om skattemedel, men det borde vara riktigt hård kontroll på kvaliteten som är i fokus. Regeringen och politikerna räddar ofta privata banker och finansinstitut med krispaket som betalas med skattebetalarnas pengar. Vi anser att de ska vara konsekventa när det gäller skola och sjukvård också. Om en skola saknar resurser på grund av att man något år har fler elever med speciella behov så ska man kunna skjuta till extra resurser de åren. Nuförtiden har vi sett alltför många privata företag som utnyttjar dagens system och som tidigare regeringar låtit passera utan att kontrollera kvaliteten. För närvarande bör skolor och sjukhus och hälsovårdsföretag vara statligt ägda. Även kommuner har misslyckats med att driva skolorna. Senare, när vi som människor och regering är redo att dra lärdomar av vad forskningen har visat, kan vi gå tillbaka för att ha några privata skolor och vårdinstitutioner. Helst skulle vi se politiker göra sig oberoende av ekonomin så att makten ligger hos folket, istället för en liten elit i finansvärlden, som fortfarande till stor del bygger sina verksamheter på spekulationer och vilda gissningar på börserna.
Utöver ovan nämnda kriterier för en bra skola är arbetsklimatet och arbetsmiljön mycket viktig i en socialliberal värld. Våra barn går i skolan och det är deras arbetsplats. Det är inte många vuxna som skulle acceptera en sådan arbetsmiljö som skolorna erbjuder. Skolpersonal och elever behöver lugn och ro, lugna miljöer för att lära sig, men inte genom att använda ett straffsystem, utan snarare genom att alla hjälper till att göra skolorna säkrare och bättre arbetsplatser. Det måste vara roligt att gå i skolan. Det ska vara varje barns rättighet att må bra och känna sig trygg och att få möjlighet att lära sig nya saker varje dag. Även distansundervisning kan hjälpa de barn som annars inte skulle dyka upp i skolan. Tekniken under Covid-pandemin visade sig vara mycket användbar. Låt oss använda all teknik som vi kan få.
Slutligen får vi inte glömma bort att våra barn är framtidens medborgare och ju mer vi satsar på dem nu, desto bättre kommer det bli för alla i framtiden. Sparar vi in på skolmaten, lärare, resurser, skolgårdar osv så kommer det spegla framtidens cyniska medborgare och samhälle som ska ta hand om oss när vi blir gamla. Vågar vi bygga vår egna framtida vård och omsorg genom att dagens unga ska straffas, lida av ohälsa och känna sig bortglömda eller icke lyssnade på?