| STARTSIDA | IDEOLOGI | SKAPA JOBBUNGDOM | SJUKVÅRD | FORSKNINGMILJÖEKONOMI |

Vår syn på hur utbildningssystemet måste förändras!


Sir Ken Robinson är professor emeritus vid Warwick University i Storbritannien.

Vi träffar många föräldrar, lärare, skolledare och framför allt elever och studenter. Alla har de samma frågor kring skolpolitiken och de vill gärna höra vår vision om hur skolan ska bli bättre och hur man ska tillgodose elevernas behov på bästa sätt.

Vi får ofta frågan vad vi står för inom pedagogiken och skolpolitiken och vårt svar är; att man ska utgå från elevernas egna intressen och kunskap och därifrån stimulera dem att vilja lära sig mer och utforska så att de till och med vill ompröva sin egen teori och på så vis ändra sin världsbild. De ska våga ställa frågor, få vara kritiska och på ett kognitivt sätt lära in nya saker. Att gå i skolan och lära sig saker ska vara roligt!

Allt annat som hindrar våra barn och ungdomar från att ha en sådan här inlärningsmiljö och vuxna som hindrar dem från att skaffa sig kunskap på det här sättet kommer skapa otrygga medborgare i framtiden. Om vi inte ger dem dessa förutsättningar så kan vi inte förvänta oss att skolan och eleverna ska ändras!

Vi ser ärligt talat inte hur en bestraffningsskola ska kunna leda till goda samhällsmedborgare. Vi ser heller inte hur man tror att man kan få barn, ungdomar eller ens vuxna att utvecklas om man förtrycker det grundläggande i varje enskild individ, nämligen nyfikenheten. Det som gör att vi vill veta mer, att vi törstar efter kunskap och att vi ständigt lär oss mer. Dödar man nyfikenheten så dödar man långsamt individen!

Det är detta som DIDAKTIKEN handlar om – nämligen läran om hur man lär sig.

Vi i Socialliberalerna menar att, medan politikerna i de andra partierna skyller på att det är ett skolproblem att så elever går utmed ofullständiga skolbetyg, så är det egentligen ett samhällsproblem! Politikerna skjuter ifrån sig ansvaret för att det gått snett på skolan, lärarna och i många fall på eleverna när det egentligen är de själva som borde ta på sig ansvaret och lämna sina platser efter allt misslyckande. Åndå vågar inte folket säga att vissa skolpolitiker eller skolledare och till och med skolministern leder oss in på fel spår. Vi tiger och tror att om vi blundar så försvinner problemet. Men det gör det inte! Det finns kvar där och varje år fortsätter vi att mentalt förtrycka fritt tänkande individer i skolan. Individer, som när de gått ut skolan, inte vågar annat än att stilla tiga och låta politikerna tala om för dem hur saker och ting ska vara.

För Socialliberalerna handlar det först och främst om människosyn där vi är helt övertygade om att alla människor är bildbara och kan lära sig saker. Grunden till dagens situation med omotiverade elever och problem med att uppnå skolmålen är att skolan, som den ser ut idag, inte passar alla barn och ungdomar. Trots det går idag över 99% av ungdomarna vidare till gymnasieskolan.  

I den politiska debatten om skolan har politikerna och utbildningsministern en övertro på att tester och betyg från låga åldrar ska höja antalet elever som uppnår målen i landets grundskolor. Nyliberaler har en idé om att fler läxor, prov, betyg och fler betygssteg kommer leda till bättre kunskaper hos våra barn och ungdomar. Tyvärr har mediabilden av dessa förslag förstärkt en falsk tro hos skolledare, föräldrar och vissa lärare att man kan komma åt problemen på dessa sätt. Genom att ställa sig bakom det här synsättet missar man helt problemets kärna om att en stor del av eleverna som inte klarar av skolan egentligen upplever skolan som meningslös och att de inte kan lära sig något meningsfullt i skolan. Dessa elever försvagas som individer av skolorna genom fler läxor prov och betyg.  

Anledningen till att politiker och andra beslutsfattare som förespråkar större kontroll och fler tester själva tillhör den grupp av individer som lyckades bra i skolan och därför har svårt att förstå upplevelsen av hur det är att misslyckas i skolan som den ser ut idag. Vad är det som säger att man bara kan lära sig på ett sätt - eftersom det verkar vara hypotesen som dessa beslutsfattare verkar gå efter? Skolpolitikerna i landet anser dessutom att fokusering på ämneskunskaper i svenska, engelska och matematik är det som måste till för att öka andelen godkända elever och skolbetygen. Anledningen till att politikerna inte lägger så stor vikt vid några av skolans andra uppdrag, nämligen att stimulera elevers kreativitet, öka deras självförtroende och en tro på den egna förmågan, är helt enkelt att dessa kvalitativa kunskaper inte kan mätas kvantitativt såsom exempelvis ämneskunskaper och att man väljer bort att mäta dessa.     

Men vi vill ha starka individer. Individer som vågar tänka kritiskt och som vågar ifrågasätta! Vi vill se medmänniskor som känner sig trygga för att de alltid vet hur de ska skaffa sig kunskap om det som de inte känner till. Människor som ständigt fortsätter att lära sig nya saker, oavsett hur gamla de blir. Det får vi om vi ger dem friheten att få vara nyfikna och inte ständigt kväva deras kreativitet och passion för lärande. Och med friheten, passionen och kreativiteten kommer vi få fler personer som vågar uppfinna nya storslagna produkter, som vågar uttrycka sig ännu mer artistiskt på olika sätt och personer som kommer upptäcka saker vi aldrig drömt om att vi ska kunna upptäcka. Alla dessa saker skapar fria individer och dessa i sin tur, ett land rikt på kunskap och med kunskap följer framgång! Genom att skapa möten i lärandesituationer som upplevs vara på riktigt kan motivationen för lärandet öka. Med tid och engagemang för eleven, och att se dem som individer och deras personliga intressen, kan vi vända något negativt till något meningsfullt. Skolan kan återigen bli en motivationsplats, men först måste vi få eleverna att stärka sin självbild genom att ge dem de verktyg som behövs. Ibland kan det räcka med att vi lyssnar på dem, ibland måste det göras mer för att skapa en relation med eleverna så att de vill lära sig mer och själva tror på att det är möjligt.   

Konkreta exempel på vad didaktik är kommer nedan:

Om man till exempel har ett intresse av trädgårdsskötsel eller sport så läser man självmant om det, man engagerar sig, man får en brinnande passion och letar ständigt efter ny information som man sedan försöker förverkliga genom egna planteringar i trädgården eller genom att följa, träna eller spela i ett lag. Ingen behöver stå med en piska över en för att man ska vilja lära sig mer om ämnet. Samtidigt kommer man in på andra ämnen och lär sig mer om naturen, djurens viktiga roll, matematik genom att läsa sporttabeller osv.

En lärares uppgift är att se hur man ska utgå från varje enskild elevs speciella intressen och leda in dem på flera olika ämnen. Läraren ska förmedla att denne tror att eleven har alla möjligheter att lära sig det den vill. Man kan till och med utgå från en så enkel sak som en plastmugg. Vi brukar kalla det för att man har läroplanen i en plastmugg!

Utifrån en enkel plastmugg kan man få in skolans alla ämnen och försöka få en elev intresserad av att vilja lära sig mer. Man kan få in kemi (vad muggen är gjord av), historia (vad använde man förr), matematik (volym m.m.), miljökunskap, design och konst med mera.

Vi får också frågan om vad vi anser om privata skolor och privata ägares vinstuttag i de privata skolorna. Vi menar att det viktigaste är alltid kvaliteten i skolan. Alla skolor i Sverige ska hålla en hög kvalitet, en bra arbetsmiljö och kunna redovisa mycket goda resultat. Om det därefter finns vinster att ta ut så har vi inget emot det. Om regeringen och våra politiker kan gå in och rädda privata banker och finansiella institutioner med krispaket som betalas med skattebetalarnas pengar så borde man vara konsekvent när det kommer till skolan och vården som betalas med statlig skol- och vårdpeng. Helst skulle vi se att politiken gör sig oberoende av ekonomin så att makten ligger hos folket, istället för en liten maktelit i den finansiella världen, som ändå till största delen bygger på spekulationer och vilda gissningar. 

Förutom ovan nämnda kriterier för en bra skola så är arbetsklimatet och arbetsmiljön väldigt viktig i en socialliberal värld. Våra barn går till skolan och den är deras arbetsplats. Inte många av oss vuxna skulle acceptera ett sådant arbetsklimat som skolan erbjuder. Skolpersonal och elever behöver lugn och ro, men inte genom bestraffningssystem, utan genom att vi alla engagerar oss i att göra skolan till en säkrare och bättre arbetsplats. Det ska vara roligt att gå till skolan. Det ska vara varje barns rättighet att må bra, få möjlighet att lära sig nya saker varje dag, och att ha roligt.



Skicka dina frågor och eller idéer till contact@socialliberalerna.eu