Våra pensionärer, eller seniorer som vi föredrar att kalla individer med stor livserfarenhet, är värdefulla även om de flesta politiska partier ser dem som en börda. Socialliberalerna har alltid varit ett politiskt parti med sociala värderingar och därför värdesätter vi också våra seniorer.
De svenska partierna till vänster och höger tävlade i senaste valet om att ge några få hundralappar extra till seniorerna. Den höjningen försvann direkt på grund av inflationen, ökade el- och bränslekostnader, dyra matpriser och så vidare. Socialliberalerna har länge velat höja minimipensionen till 14 000 kr/månad efter skatt. Med den pågående ekonomiska krisen och en valuta som störtdyker påverkar det varje människas rätt att ha ett meningsfullt liv. Det finns inget annat svenskt parti som erbjuder tillräckligt för att leva livet, och inte bara överleva. Med vår ekonomiska politik där vi lägger resurser på det nödvändiga gör att livet kan bli mycket bättre för våra seniorer.
Många äldre känner också att de fortfarande kan bidra med sin kunskap och erfarenhet till samhället. Därför bör det ordnas så att dessa personer får fortsätta jobba extra år fram till pensioneringen, medan andra som har haft jobb med tunga lyft eller hårt jobb på annat sätt kanske vill gå i pension som idag vid 65 års ålder. Det finns flera anledningar till att människor håller sig friska längre tid av sitt liv. Först och främst har vi bättre medicinsk vetenskap och bättre sjukvård än för hundra år sedan. För det andra har många företag robotiserat monotona och tunga jobb, och för det tredje gör evolutionen att vi kan leva mycket längre.
Det bör finnas alternativ för när man ska kunna varva ner eller pensioneradra sig beroende på varje enskild individs önskemål. Vissa människor kan och vill arbeta långt efter 65 års ålder och vissa känner att deras kroppar är slitna och inte håller ett år till.
De äldre seniorerna ska kunna få ett eget rum eller lägenhet, eller möjlighet att dela med en valfri person, precis som förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg sa redan 1986. Vi har ekonomin för det och ingen ska lämnas utanför det sociala välfärdssystemet. Men för att komma dit krävs ett socialliberalt styrd regering! Det har senaste decenniernas regeringar bevisat med sina tillkortakommanden gällande livskvalitén för äldre.